Mötestips 1

Vi är alla människor – olika människor

Jag förstår att människor är olika men lika värda (Världen, obligatorisk)
Vargungen lär sig att acceptera olika människor och förstå att alla är lika värda.

Tidsomfattning: 60-90 minuter. Beroende på hur länge du ger tid till att rita och diskutera etc.

 

Mötesuppbyggnad

Inledning och lek utomhus
Inled som du normalt inleder scoutmötet.

Lek: blind och vägvisare

Dela in i par. Den ena sluter sina ögon (den blinda) medan den andra (vägvisaren) ställer sig bakom den första, som i en kö. Efter dethär börjar paren gå där den som går bakom förmedlar hur den blinda ska gå. Ni kan komma överens att vägvisaren måste ge muntliga ansvisningar om hur den blinda ska gå. Om flocken har fungerat tillsammans redan i flera år kan anvisningarna förmedlas genom att vägvisaren klappar på den blinda på höger och vänster axel för att gå till höger respektive vänster. Målet är att orientera sig genom en bana där exempel träd, andra par och andra objekt måste undvikas. Byt par efter ett par minuter.

Gå in och börja som normalt mötet med närvarogenomgång etc.

 

Aktivitetens genomförande
Be vargungarna rita eller berätta hurudan en scout är. Du kan exempelvis be varungarna stänga ögonen och föreställa sig en scout. Av vilket kön är scouten? Vilken ålder är scouten? Vilken färgs hår och ögon har scouten? Vad för språk pratar hon eller han? Har hon/han glasögon? Hörapparat?

Gå igenom vilka sorters scouter vargungarna har föreställt sig. Uppmärksamma skillnaderna mellan de olika scouterna. Vad är olika? Vad är likheterna? Ni kan äve fundera på vilka skillnader det finns inom flocken. Varje vargunge är därmed viktig för flocken för att alla är olika.

Berätta för vargungarna om handikappscouting. Pröva på att fungera utan vissa sinnen eller förmågan att inte röra på sig. Hur kan man knyta sina skosnören med ögonen slutna? Försök föra ett meddelande vidare mellan vargungarna då de inte får tala. Hur kan man föra vidare meddelandet om man inte hör? Hur kan man kommunicera då den andra inte ser?

 

Avslutning och syskonring

Läs berättelsen om  Grodan i gräddskålen

Det skulle bli fest hemma på gården, man hade fixat och donat och lagat mat i flera veckor! Kvällen innan, bar pigan ner gräddskålen till källaren men man råkade lämna en springa öppen när hon drog igen dörren. I skymningen kom en groda skuttandes i gräset, kände den angenäna doften och klev in i källaren, såg dock inte vad det var som doftade, gick närmre, klättrde upp över kanten och PLASK! Tippade över kanten, ner i grädden.

En stund njöt han och lapade i sig utav den goda grädden, svalkande och skönt. Tills sist tröttnade han och skulle ta sig upp men insåg att han blivit tung av all grädde och att kanten var längre upp, och om inte mirakel sker kommer grädden bli hans död.

Han trampade runt, runt … timme efter timme, blev tyngre och tyngre. Gång på gång höll han på att sjunka och tills sist gick det inte mer.

-Nu går det inte längre, tänkte grodan.

Han släppte taget och till sin förvåning, så sjönk han inte! Grädden hade blivit till smör av allt Grodans sprattlande och han kunde hoppa över kanten och ut i friheten igen.

Variant 2
Två grodor kommer hoppande och hittar en gräddskål och lockade av doften lutar de sig för långt över kanten och ramlar i. Den ena grodan tänkte att det var ett väldigt konstigt vatten, och att den aldrig kommer levande ur det här. Grodan gav upp och drunknade. Den andra grodan ville inte ge upp utan kämpade och sprattlade och höll på. Varje gång hon började sjunka eller kände sig trött i benen tog hon i ännu hårdare och sprattlade ännu mera och plötsligt fann hon sig sitta på ett smörberg.

Denhär berättelsen, som härstammar från B-P, berättar om varför grodan är handikappscoutingens symbol. Källa: Vargungeledarens handbok 2001

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *